r västerländsk synpunkt har det på nittonhundratalet skett många förändringar när det gäller den roll religionen spelat. De snabba framsteg som gjorts inom teknologin har utan tvivel spelat en viktig roll. Ingen av de större världsreligionerna – den kristna, såväl som andra, icke-kristna – har undgått att ifrågasättas. Svepningen från Torino har daterats med hjälp av C-14-metoden och elektronmikroskop, medan biologer nu påstår sig kunna skapa liv. För dem som sökt ifrågasätta de grundläggande trossatserna inom religion som sådan, har de lysande framgångarna på vetenskapens område utgjort ett övertygande stöd.

Ändå står det klart att konflikten mellan vetenskap och religion vilar på falska grunder. Som Albert Einstein själv observerade: “Vetenskap utan religion haltar. Religion utan vetenskap är blind.”

Även om Scientologi-religionen har uppkommit i det århundrade då vetenskapen haft sitt största inflytande, och inte har kunnat undgå påverkan av denna konflikt, tror den (liksom Einstein och hans jämlikar) att dessa hopkokade problem uppstår som resultat av missförstånd rörande de roller religion och vetenskap måste spela i detta de stora förändringarnas tidevarv, och missförstånd som faktiskt gäller religionens själva natur.

Fastän den första Scientologi-kyrkan inte grundades förrän år 1954 är det uppenbart att den kommit att fylla ett religiöst behov. Idag finns det 3 000 kyrkor, missionsstationer och besläktade organisationer, grupper och aktiviteter över hela jordklotet som sörjer för 8 millioner människors andliga behov i mer än 100 länder, på över 30 språk.