Senare i livet skrev han om sin intensiva nyfikenhet och hans studium av asiatisk kultur, “mitt största intresse var religion. Jag fann buddism och taoism fascinerande”. Som en följd av detta intresse förbryllades han av det mänskliga lidande han påträffade överallt bland de som påstod sig utöva dessa österländska religioner. Han kom snart till slutsatsen att han måste söka djupare och längre.

Han återvände till Förenta staterna och skrev in sig vid George Washington Universitetet, där han studerade ingenjörsvetenskap. Som ett naturligt resultat av det intresse som tänts i Asien, började han kort därefter att söka efter vad han med egna ord kallade “the Life essence” ["Livets väsen"].

Med detta syfte skrev han in sig och deltog i en av landets första kurser i atomfysik. Han undersökte möjligheten att livet kunde förklaras enbart av små energipartiklar. “Är det möjligt”, frågade han sig, “att vi med hjälp av denna nya gren inom fysiken kommer att kunna finna livets energi?” Detta öppnade dörren något på glänt, men det var sådana metoder som fick honom att gripa sig an andliga frågor med en vetenskaplig infallsvinkel.